Installation: Och likväl rör hon sig, 2023
(English translation to come)
I november 2023 genomförde jag och konstnären/arkitekten Carina Rahm utställningen Och likväl rör hon sig i Slakthusateljéernas projektrum. Carina Rahms målningar och studier av barn och natur mötte där en serie av mina månlandskap, i form av en målad ridå (Månlandskap, 2011), ljudverket Kronologi (2012), en serie planeter av målad kartong och en ny målning som ingår i serien Vikta blad (2023-2024). För den som vill se mer av Vikta blad (till höger i bild) så kommer dessa att visas, tillsammans med en ny videoessä, i en utställning på Konstnärshusets Övre galleriet i Stockholm, 13 april – 4 maj 2024. I den utställningen medverkar också konstnärerna Kristina Bength och Hiroko Tsuchimoto.
En gemensam utgångspunkt för verken som visades i utställningen Och likväl rör hon sig var utforskandet av mänsklig psykologi i relation till natur, biologi och vetenskap. Med mina tysta och grafiska månlandskap ville jag bjuda in till begrundan av rymdens vidder och människans litenhet inför den, men också av människans teknologiska framsteg och misstag. Med Carina Rahms mörka skogar och kärr vill hon förankra oss mer i jorden och den mänskliga, och ibland skrämmande, naturen. Utforskandet av gränser mellan ljus och mörker, tro och vetande, rörelse och stillhet förekom också i utställningen. Titeln är hämtad från vetenskapsmannen och stjärnskådaren Galileo Galilei, som under tidigt 1600-tal trotsade den katolska kyrkan i Rom med sitt uttalande om att jorden trots allt rör sig runt solen och således inte är universums medelpunkt.
Ridån Månlandskap (2011) producerade jag ursprungligen till installationen Stereoskopisk scenografi med femton ridåer på Bonniers konsthall, 2011. Ljudverket Kronologi (2012) gjorde jag som en fristående uppföljning året därpå, boken Platser (2013), och planeterna i kartong är tillverkade år 2023. Här finns mer information om den pågående serien Vikta blad
